Börsstiftelsen

måndagen den 23 mars, 2009

Börsnotering som konkurrensfördel

Taggar: Meddelanden

Börsstiftelsens meddelande

Börsnoteringen gör inte bolag kortsiktiga och får dem inte heller att favorisera aktieägarna på bekostnad  av företagens andra intressegrupper eller avkastningen på lång sikt. Börsbolag betalar högre löner och de har ökat antalet arbetsplatser mer än stora onoterade företag. Noterade och onoterade bolag är lika stabila som arbetsgivare, konstaterar professor Timo Korkeamäki och professor Yrjö Koskinen i sin utredning.

I utredningen Goda, dåliga börsbolag? jämför forskarna om beteendet hos noterade bolag och onoterade bolag skiljer sig från varandra. Jämförelseobjekt är antalet arbetsplatser, löner, investeringar, avkastning på kapitalet, finansieringsstruktur och vinstutbetalning. Utredningen har beställts av Börsstiftelsen, som främjar värdepappersmarknaden och värdepapperssparandet.

- Även under rådande finanskris är det skäl att grundligt tänka över hur börsnoteringen inverkar på företagens verksamhet. Börsnoteringen är en konkurrensfördel i krisförhållanden, eftersom börsbolag kan ordna aktieemissioner och det är lättare för dem att få lånefinansiering än för onoterade bolag. Också utdelningen av vinst är flexiblare, konstaterar Korkeamäki och Koskinen.

Börsbolag kritiseras bland annat för kortfristig favorisering av aktieägare på bekostnad av andra intressegrupper och avkastningen på lång sikt. Enligt denna utredning är kritiken inte befogad.

Bättre löner

Börsbolagen betalade åren 2001 – 2007 sina arbetstagare 3 000 – 4 000 euro mer i lön per år än de onoterade bolagen. Samtidigt ökade de arbetsplatserna med 87 000 arbetsplatser, medan de onoterade bolagens arbetsplatser minskade. Utredningen stöder inte den uppfattningen att noterade bolag permitterar och säger upp personal lättare än övriga bolag. Arbetsplatserna är ungefär lika stabila i båda grupperna.

I börsbolagen har avkastningen på kapitalet klart ökat under åren 2001 – 2007. Utvecklingen av avkastningen på kapitalet för onoterade bolag visar ingen klar trend. Under periodens senare del var börsbolagen klart lönsammare. Börsbolagen betalade i dividend ungefär hälften av sitt nettoresultat och onoterade bolag 20 % - 30 %.

Börsbolagen använder mera lånefinansiering än onoterade bolag. Detta innebär en konkurrensfördel för börsbolagen, eftersom lånade medel är fördelaktigare än eget kapital.  Börsbolagen har lättare att få lånefinansiering, eftersom det på grund av börsbolagens omfattande informationsskyldighet är lättare att få information om dem. De onoterade bolagen är mera beroende av sin inkomstfinansiering än börsbolagen.  Börsbolagen har också en bättre förmåga att bära risker och skuldsätta sig, eftersom deras ägare har kunnat sprida sina placeringar på många företag.

Inga stora skillnader i investeringarna

Börsbolagen har investerat något mera, men de investerade beloppen varierar mer hos dem än hos onoterade bolag. Börsbolagen kan reagera snabbare på investeringsbehov på grund av förändringar på marknaden eftersom de har flexiblare tillgång till finansiering än onoterade bolag.

I utredningen jämförs börsbolag ur tidningen Talouselämäs databas över de 500 största företagen med onoterade bolag. Vid granskningen synades 60 börsbolag och deras jämförelseföretag från samma branscher.  Vid jämförelsen var man tvungen att helt lämna bort branscherna för finansering och informationsteknik, eftersom dessa branscher inte har jämförbara onoterade bolag. Jämförelsen gäller huvudsakligen information från åren 2001 – 2007.

Författarna till utredningen

Timo Korkeamäki är verksam som Aktia professor i finansiering vid Svenska Handelshögskolan från och med augusti 2008.  Före detta var han verksam som professor i finansiering vid Gonzaga universitet i USA under åren 2001 – 2008. Han har också fungerat som gästande forskare vid Finlands Bank.  Professor Korkeamäki har avlagt civilekonomexamen vid Umeå universitet, MBA-examen vid Gonzaga universitet samt PhD-examen vid Syd-Carolina universitet. Både hans forsknings- och undervisningsarbete hänför sig till företags- och internationell finansiering och hans forskning har publicerats i ledande akademiska publikationer om finansiering.

Yrjö Koskinenhar varit verksam som biträdande professor i finansiering och nationalekonomi vid Boston universitet sedan år 2004. Han är politices magister från Helsingfors universitet och har avlagt ekonomie doktorsexamen vid INSEAD år 1999. Han har tidigare fungerat som forskare och byråchef vid Finlands Bank samt biträdande professor vid Stockholms universitet. Professor Koskinen har specialiserat sig på företags- och internationell finansiering. Han har i ledande internationella vetenskapliga publikationer publicerat flera undersökningar om valutakriser och eurons verkningar på företag .