Börsstiftelsen

måndagen den 10 november, 2003

Hur väljer jag ränteplacering?

Sisältö

1. Hur väljer jag ränteplacering?
2. Ränteplaceringar som del av den övriga förmögenheten
3. Direkta ränteplaceringar
4. Räntefonder
5. Spar- och pensionsförsekringar
6. Hur välja objekt?
7. Bedömning av avkastning, risk och likviditet
8. Beskattningen av ränteinkomster
9. Hur skall jag placera, hur får jag pengarna tillbaka
10. Ordförtecking

Räntefonder

Taggar: Guider, Ränteplacering

Placeringsfonder som placerar enbart i ränteobjekt erbjuder alternativ till direkta ränteplaceringar. Fördelen med räntefonderna är att man redan med små belopp har möjlighet att göra en placering som omfattar flera olika ränteobjekt och på det sättet förbättra avkastningen. Räntefonderna indelas i långa räntefonder, mellanlånga räntefonder och korta räntefonder.

Räntefonderna sprider sina placeringar tidsmässigt, dvs. köper under olika tider och på masslån med olika lång lånetid. Dessutom sprider de sina innehav geografiskt och på olika emittenters lån. Räntefonderna kan placera enbart inom euroområdet, inom något annat område eller internationellt. De fonder som placerar utanför euroområdet syftar till att förbättra avkastningen genom att ta en valutakursrisk. Fonderna har regler, som Finansinspektionen godkänt och av vilka bland annat framgår vilken typ av placeringsfond det är frågan om samt enligt vilka principer de placerar.

Fondplacerande är flexibelt eftersom man kontinuerligt kan teckna (köpa) och inlösa (sälja) fondandelar. Priset på fondandelen uträknas på det sättet att det gängse marknadsvärdet på placeringarna i placeringsfonden delas med antalet fondandelar i omlopp.

Avkastning

Räntefondens avkastning grundar sig på avkastningen, dvs. räntorna på de placeringar den gjort samt på placeringsobjektens värdestegring eller -nedgång. Då räntorna stiger, sjunker värdet på fondandelen och på motsvarande sätt, då räntorna sjunker, stiger värdet på fondandelen.

Fondandelens ägare kan besluta om han vill ha en årlig avkastningsandel från fonden eller om den uppkomna vinsten skall adderas till fondandelens värde. I det senare fallet erhålls avkastningen först vid inlösen av andelen. Trots att andelens värde sjunker kan placeraren få avkastning av avkastningsandelen genom den ränteintäkt som placeringsfonden fått.

Fondsparandet åsamkar kostnader såväl vid teckning som vid inlösen av fondandelar. Därutöver debiterar fondbolaget ett förvaltningsarvode, vilket minskar avkastningen av fonden.

Risken i samband med vanliga räntefonder orsakas famför allt av ränteförändringar. När räntorna stiger, sjunker värdet på de skuldebrev som fonden äger, varvid också fondandelens värde sjunker. Specialräntefonderna kan också placera i mycket riskfyllda masslån, se nedan.

Korta räntefonder

Korta räntefonder placerar sina medel i penningmarknadsplaceringar, t.ex. statens eller bankernas eller företagens ränteinstrument, vilkas lånetid är högst ett år. Korta räntefonder kallas också penningmarknadsfonder. Fondernas mål är i allmänhet att på lång sikt överstiga avkastningen av tre månaders euribor-ränta.

Långa räntefonder

Långa räntefonder placerar sina medel huvudsakligen i långvariga, exempelvis av staten, offentliga samfund eller företag emitterade masskuldebrevslån, vilkas löptid är över ett år. Långa räntefonder kallas också obligationsfonder. Fonden kan göra placeringar både i inhemska och utländska placeringsobjekt enligt vad som stipulerats i fondens stadgar. Fondernas mål är att uppnå en bättre utveckling än för finska statens referenslåneindex.

Medellånga räntefonder

Medellånga räntefonder placerar i både korta och långa ränteinstrument enligt vilka avkastningsförväntningarna på räntemarknaden är. Det är således frågan om en blandräntefond som gör placeringar i korta och långa räntor.

Specialfonder

Räntefonderna kan också vara specialfonder, varvid de kan ta större risker än vad vanliga finländska fonder tillåts ta. Dylika fonder är till exempel high yield-placeringsfonderna.

Räntefonder

Risker

• en räntestegring sänker fondandelens värde

Avkastning

• i korta räntefonder i enlighet med den korta marknadsräntan
• i långa räntefonder i allmänhet bättre än i korta räntefonder

Kostnader

• kostnader för teckning och inlösen, förvaltningsarvode
• skatt på överlåtelsevinst 29 %, skatt på vinstandel 29 %

Likviditet

• lätt att inlösa

Lämpligaste placeringstiden

• i korta räntefonder under två år
• i långa räntefonder över två år

• Föregående: Direkta ränteplaceringar
• Följande: Spar- och pensionsförsekringar