Börsstiftelsen

måndagen den 10 november, 2003

Hur väljer jag ränteplacering?

Sisältö

1. Hur väljer jag ränteplacering?
2. Ränteplaceringar som del av den övriga förmögenheten
3. Direkta ränteplaceringar
4. Räntefonder
5. Spar- och pensionsförsekringar
6. Hur välja objekt?
7. Bedömning av avkastning, risk och likviditet
8. Beskattningen av ränteinkomster
9. Hur skall jag placera, hur får jag pengarna tillbaka
10. Ordförtecking

Beskattningen av ränteinkomster

Taggar: Guider, Ränteplacering

Ränteinkomsterna för i Finland bosatta fysiska personer, dvs. personer och dödsbon är i beskattningen antingen räntor underkastade källskatt eller räntor beskattade som kapitalinkomst. Den avkastning som utdelas på räntefondsandelen och en eventuell överlåtelsevinst är kapitalinkomst. Skattesatsen är 29 procent år 2001. Om beskattningen av placeringar redogörs närmare i Börsstiftelsens Placerarens Skatteguide.

Räntor underkastade källskatt på ränteinkomster

Räntor som är underkastade källskatt på ränteinkomster är i Finland erhållna räntor på depositioner, masslån, också räntor på konvertibla skuldebrevs- och optionslån samt avkastning av indexlån. Källskatten är en slutlig skatt. Källbeskattade räntor hänförs inte heller till kapitalinkomsterna. Källbeskattade ränteinkomster uppges inte i skattedeklarationen och från dem kan inte avdras ränte- eller andra kapitalutgifter. Ränteutbetalaren, dvs. i allmänhet banken uppbär källskatten i samband med att räntan utbetalas till mottagaren.

Ränteinkomster som beskattas som kapitalinkomster

Andra än tidigare nämnda ränteinkomster är kapitalinkomster, vilka uppges i skattedeklarationen. Dylika är till exempel räntor som erhållits på en utländsk deposition eller ett masskuldebrev samt på sekundärmarknaden. Från kapitalinkomsterna kan avdras kostnader orsakade av kapitalanskaffningen, såsom räntor, arvoden för åtgärder etc.

Personer som bor utomlands betalar inte skatt i Finland för de räntor de får här, utan skatten betalas i den stat de bor i.

Sekundärmarknadsgottgörelse, överkurs och försäljning

För säljaren av ett masskuldebrev betraktas den fram till försäljningsdagen upplupna räntan, dvs. sekundärmarknadsgottgörelsen på masskuldebrevet som kapitalinkomst. För köparen, som betalar räntan, är sekundärmarknadsgottgörelsen däremot en kapitalutgift som han får avdra.

Om placeraren betalar överkurs för sitt masskuldebrev, dvs. över dess nominella värde, kan han avdra överkursen som överlåtelseförlust först när masskuldebrevet förfallit eller senare, när han har sålt det. Vid en överlåtelse, dvs. en försäljning av masskuldebrev tillämpas på vinster eller förluster som uppkommit på sekundärmarknaden bestämmelserna gällande överlåtelsevinst eller -förlust. Försäljningsvinsten påförs en 29 procents skatt. Förlusten får avdras från övriga försäljningsvinster under skatteåret eller under tre påföljande år.

För avkastningen av ett indexlån, dvs. en indexgottgörelse påförs källskatt på ränteinkomst, ifall man håller lånet till förfallodagen. För avkastningen av ett lån som säljs under lånetiden betalas däremot skatt på överlåtelsevinst. Om enligt lånevillkoren hela den värdestegring som överstiger indexets utgångsvärde, t.ex. 1000, betraktas som avkastning och indexets värde på förfallodagen är 1500, är indexgottgörelsen 50 %, även om placeraren betalat mera eller mindre än 100 % av lånets nominella värde.

Exempel

Nina och Nils Nokia placerade båda i ett indexlån med nominella värdet
10 000 euro då kursen var 110 %. När förfallodagen närmade sig var kursen 150 %. Nina besluter sig för att sälja lånet till kursen 150 %.

Nils Nokia behöll lånet till förfallodagen, varvid han påfördes källskatt för en avkastning på 5 000 euro, dvs. han var tvungen att betala 1 450 euro i källskatt. Nils fick en förlust på 1 000 euro, vilken han kan avdra från sina försäljningsvinster, om han har dylika. Se ovan.

Beskattningen av avkastning av en räntefond

Fondbolaget innehåller skatten som förskottsinnehållning i samband med utbetalningen av avkastningsandelen. Placeringsfondsandelarna och inte heller deras avkastningsandelar behöver uppges till beskattaren, eftersom fondbolaget lämnar uppgifterna direkt.

Däremot måste skattedeklaration avges för överlåtelsevinster och -förluster som uppkommit vid inlösen av fondandelar. Det är skäl att spara kvittona för teckning och inlösen av fondandelar för beskattningen. Skatten bör betalas även om man byter från en fond till en annan, som administreras av samma fondbolag, till exempel från en aktiefond till en räntefond. Ett undantag utgör ett fondbyte inom en placeringsförsäkring, för vilket inte betalas skatt i samband med bytet. En eventuell förlust som uppkommit vid inlösen får avdras från överlåtelsevinsterna under skatteåret och under tre följande år. Ett byte av samma placeringsfonds avkastningsandelar till tillväxtandelar och tvärtom är skattefritt.

Överlåtelsevinsten beräknas antingen genom att man från inlösningspriset avdrar teckningspriset och kostnaderna för anskaffningen, varvid skillnaden är den vinst som uppkommit, eller alternativt utnyttjar det så kallade anskaffningsutgiftsantagandet. Då får man avdra från inlösningspriset 50 procent som anskaffningsutgift för fondandelar som ägts minst 10 år och 20 procent för sådana som ägts en kortare tid.

Förmögenhetsbeskattningen

Placeringar som är underkastade källskatt på ränteinkomst, dvs. inhemska depositioner och masskuldebrev är fria från förmögenhetsskatt. Placeringsfondsandelarnas beskattningsvärde är 70 procent av gängse värde i slutet av året.

Utländska bankdepositioner och masskuldebrev är i motsats till motsvarande inhemska skattepliktig förmögenhet för den som är skattskyldig i Finland och de måste således uppges i skattedeklarationen i Finland. För utländska depositioner och värdepapper betalas förmögenhetsskatt endast i den stat den skattskyldiga bor i.

Förmögenhetsskatt uppbärs först när nettoförmögenhetens beskattningsvärde är minst 1,1 miljoner mark. Makar beskattas separat för sin egen förmögenhet. Skatten är 500 mark för en förmögenhet på 1,1 miljoner mark och för den del som överstiger den gränsen 0,9 procent.

• Föregående: Bedömning av avkastning, risk och likviditet
• Följande: Hur skall jag placera, hur får jag pengarna tillbaka