Börsstiftelsen

torsdagen den 27 augusti, 2009

Placerarens skatteguide 2009

Sisältö

1. Placerarens skatteguide 2009
2. Huvuddragen i beskattningen
3. Huvuddragen i beskattningen av privatpersoner
4. Komplettering av skattedeklarationen
5. Beskattningen av placeringsavkastning
6. Beskattningen av försäkringsplaceringar
7. Beskattningen av försäljningsvinster
8. Ränteavdrag och underskottsgottgörelse
9. Beskattningen av arv och gåva
10. Skatteplanering
11. Skatteskalorna
12. Ordlista

Beskattningen av placeringsavkastning

Taggar: Guider, Skatteguide

I detta kapitel behandlas beskattningen av dividender och avkastningen av placeringsfonder samt av räntor. För beskattningen av försäljnings-, dvs. överlåtelsevinster redogörs i ett separat kapitel. På de flesta ränteintäkter uppbärs källskatt och på övrig avkastning av placeringar skatt på kapitalinkomst. Ur placerarens synvinkel är det av betydelse vilkendera skatten inkomsten beskattas med, trots att skatteprocenten i bägge fallen är 28. Från källskatten kan nämligen inte göras avdrag, dvs. det är en slutlig skatt.

Från kapitalinkomsterna får avdras utgifterna för deras förvärvande och förvaring samt alla avdragsgilla ränteutgifter. Kostnaderna för skötsel och förvaring av värdepapper är avdragsgilla till den del de överstiger självrisken på 50 euro. Om utgifterna överstiger kapitalinkomsterna får av den överskjutande delen avdras 28 procent från skatten på förvärvsinkomst. Om avdragen redogörs närmare under ränteavdrag.

Exempel:

Markus Marks kapitalinkomster är 1 000 euro och utgifterna för inkomstens förvärvande
är 1 100 euro, dvs. de avdragsgilla utgifterna överstiger inkomsterna med
100 euro. Markus får således från sin skatt på förvärvsinkomst avdra 28 euro som
underskottsgottgörelse (28 procent av 100 euro).

Dividendinkomster

På den dividend som ett börsbolag betalar till aktieägaren är 30 procent skattefritt
och 70 procent beskattningsbart. Sålunda betalar aktieägaren 19,6 procent i
skatt på sin dividendinkomst. Som förskottsuppbörd av dividendinkomsten innehålls
emellertid endast 19 procent och 0,6 procent betalas vid den slutliga beskattningen.

Exempel:

Avkastningen av placeringsfonder

Avkastningen av placeringsfonder utgör skattepliktig kapitalinkomst. Skatten innehålls i samband med utbetalningen. Ifall avkastningen inte är noterad på den på förhand ifyllda skattedeklarationsblanketten, måste deklarationen kompletteras till denna del. Av placeringsfonderna är det endast avkastningsfonderna som utbetalar årlig avkastning, tillväxtfonderna delar inte ut vinst, utan avkastningen läggs till kapitalet. Den avkastning som placeraren får av en tillväxtfond beskattas som överlåtelsevinst först i samband med försäljningen av fondandelen.

Utländska placeringar

Avkastningen av utländska placeringar och den skatt som betaltas för dessa ska uppges i skattedeklarationen eftersom beskattaren inte får direkt information om dem på samma sätt som om inkomster från hemlandet. Finland beskattar i Finland bosatta för all avkastning av utländska placeringar om inte ett skatteavtal mellan Finland och ifrågavarande land utgör ett hinder för detta.

Om skatt betalats till utlandet, gottgörs den i Finland enligt bestämmelserna i lagen och skatteavtalet. För att erhålla gottgörelse förutsätts i allmänhet utredning om den skatt som betalats i utlandet.

Utomlands erhållen ränteinkomst är skattepliktig kapitalinkomst oberoende av om medlen tas hem till Finland eller inte. I många stater uppbärs ingen skatt på räntor som betalats till utlandet. Eftersom ränteinkomster utomlands utgör kapitalinkomst, kan man från dem avdra kostnaderna för anskaffningen av kapitalinkomst, vilket inte gäller för de inhemska källbeskattade ränteinkomsterna.

Dividend från utländska börsbolag och avkastningen från en utländsk placeringsfond utgör beskattningsbar kapitalinkomst i Finland. Enligt de flesta skatteavtal som Finland ingått uppbärs utomlands för dividenderna 15 procent i källskatt. På motsvarande sätt uppbärs av en utomlands bosatt skattskyldig för i Finland utbetalade dividender 15 procent i källskatt. Dylika avtal har Finland med bl.a. de nordiska länderna och Estland.

Avkastningen av en utländsk placeringsfond utgör kapitalinkomst som beskattas i Finland. För avkastning som från Finland som betalas till utlandet uppbärs i allmänhet källskatt. Uppbärandet av källskatt beror på den inhemska lagstiftningen i fondbolagets hemland och på ett eventuellt skatteavtal med Finland.

Exempel:

Albert Aktieägare får i dividend av Nordea 1 000 euro. Sverige uppbär av honom en källskatt på 15 %, vilken gottgörs i Finland, när Albert Aktieägare presenterar en redogörelse över den skatt som uppburits i Sverige. Finland uppbär år 2009 i skatt på dividendinkomst 19,6 %.

Hyresinkomster

Från hyresinkomsterna får avdras bolagsvederlag, årliga reparationskostnader, avskrivningar för kostnader för grundläggande förbättringar och avskrivningar av möbler i en bostad som uthyrts möblerad eller det s.k. underhyresavdraget. Från inkomsterna av en fastighet kan också avdras avskrivningarna för byggaden, premien för fastighetsförsäkringen och fastighetsskatten. Avdragsgilla är också räntor på lån för anskaffning av egendom samt finansieringskostnaderna i samband med upptagningen av lån, såsom bankens provision och expeditionsavgifter.

Exempel :

Hannes Husman har under året haft inkomster av sin fastighet. Han har gjort årliga reparationer i fastigheten och själv betalat el-, värme- och vattenräkningar, försäkringar m.m. totalt 2 400 euro. Hannes beskattningsbara hyresinkomst är följande:

Helena Husman har under året haft 4 100 euro i hyresinkomster från den lägenhet som hon äger. Vederlaget för lägenheten är 1 600 euro per år. Lägenheten har under året målats och spisen bytts ut, vilket inneburit kostnader för 1 300 euro. För det lån hon upptagit för anskaffningen av lägenheten betalade hon 600 euro i räntor.

Skogsbeskattningen

Vid beskattningen av skog har man övergått till beskattning av den verkliga inkomsten av virkesförsäljningen. Inkomsterna av virkesförsäljning utgör kapitalinkomst, från vilka avdrag får göras. Från försäljningsinkomsterna får för det första avdras kostnader som hänför sig till försäljningen, såsom avverknings- och transportkostnader. För det andra har skogsägaren även rätt att göra avdrag för skötseln av skogen, såsom för kostnader som under skatteåret åsamkats av plantering och gödsling. För det tredje får en privat skogsägare under tiden för sitt innehav som skogsavdrag avdra högst 60 procent av skogens anskaffningspris, om skogen förvärvats år 1993 eller senare. Skogsavdraget är högst 60 procent av inkomsterna av skatteårets virkesförsäljning för de skogsbruk som har rätt till skogsavdrag. Den nedre gränsen för skogsavdraget är 1 500 euro.

En skogsägare får dessutom av inkomsterna av virkesförsäljningen göra en 15 procents utgiftsreservering för att täcka exempelvis utgifter som åsamkas av framtida skogsplantering. Den outnyttjade delen av reserveringen ska i allmänhet bokföras som resultat inom de följande fyra åren.

För den skogsägare som valde den år 2005 slopade arealbeskattningen är det skäl att fästa uppmärksamhet vid den så kallade karenstiden på fem år, om han står i beråd att sälja skogsfastigheten. I samband med en försäljning av marken adderas nämligen till skogsfastighetens försäljningspris inkomsterna av virkesförsäljningen under överlåtelseåret och de fem föregående åren. Tillägget görs endast för de år under vilka beskattningen har baserat sig på arealen. Från inkomsterna av virkesförsäljningen avdras den under ifrågavarande år beskattningsbara rena avkastningen av skogsbruket.

Om skogsägaren säljer virke eller har andra mervärdesskattepliktiga försäljningar till ett sammanlagt värde över 8 500 euro under ett kalenderår, bör han anmäla sig som mervärdesskattskyldig. För virkesförsäljningen har år 2008 stipulerats tidsbundna skattelättnader. De avverkningskostnader för virke som omfattas av skattelättnaden är inte avdragsgilla.

Inkomsten av virke som sålts i samband med förstagallring är helt skattefri om förstagallringen har gjorts under tiden 1.4 - 31.8.2008 och köpesumman är betald under tiden 1.4.2008 - 31.12.2009.

Av den totala inkomsten för virkesförsäljning är hälften skattefri inkomst om köpet skett under tiden 1.4.2008 - 31.12.2009 och köpesumman är betald under tiden 1.4.2008 - 31.12.2010.

Av inkomsten för virkesförsäljning är 25 procent skattefri, om köpesumman för ett köp under tiden 1.4.2008 -31.12.2009 har erhållits först under år 2011. Likaledes är 25 procent av inkomsten för virkesförsäljning skattefri, om köpesumman för virkesförsäljning under år 2010 betalas under åren 2010 eller 2011.

Ränteinkomster

Ränteinkomsterna är i beskattningen antingen källbeskattade räntor eller räntor vilka beskattas som kapitalinkomst.

Källbeskattade ränteinkomster

Källbeskattade ränteinkomster är i hemlandet erhållna räntor på depositionskonton och på masslån, även räntor på konvertibla skuldebrevs- och optionslån samt avkastningen av indexlån. Också avkastningen av de s.k. aktiedepositionskontona är källbeskattad ränteinkomst, även om avkastningen av kontot är beroende av aktiekursernas utveckling. Därtill är den indexgottgörelse som betalas för indexlånen källbeskattad ränteinkomst.

De källbeskattade räntorna räknas inte till kapitalinkomsterna. Källskatten är en slutlig skatt. Därför uppges inte de källbeskattade ränteinkomsterna i deklarationen och från dem kan inte avdras utgifter för inkomstens förvärvande. Den som betalar räntan, dvs. i allmänhet banken, uppbär källskatten samtidigt som räntan utbetalas.

Personer bosatta utomlands betalar inte skatt på källskatt underkastade räntor som erhållits från Finland.

Räntegottgörelser vid masslån

Räntan på masslån är i allmänhet källbeskattad inkomst, men räntegottgörelser i samband med en transaktion beskattas som kapitalinkomst.

För mottagaren av en räntegottgörelse utgör den fram till masslånets försäljningsdag upplupna räntan på masslånet, dvs. eftermarknadsgottgörelsen kapitalinkomst. För utbetalaren är den däremot en kapitalutgift, som han får dra av från sina kapitalinkomster eller som en underskottsgottgörelse på 28 % från skatten på sina förvärvsinkomster.

Förmedlaren informerar beskattaren som gör avdraget på tjänstens vägnar.

Indexlån

Beskattningen av indexlån beror på om lånet överlåts (säljs) innan förfallodagen eller om det behålls till förfallodagen.

Vid överlåtelse innan förfallodagen uppstår för placeraren överlåtelsevinst eller -förlust. Om lånets överlåtelsepris är högre än anskaffningspriset, uppstår överlåtelsevinst och om överlåtelsepriset är lägre än anskaffningspriset, uppstår överlåtelseförlust.

Exempel:

Iris Index placerade i ett indexlån till ett nominellt värde av 20 000 euro, vars kurs var 110%, dvs. hon betalade 22 000 euro för lånet. Iris beslöt sig för att sälja lånet till en kurs på 150 %, dvs. 30 000 euro och inte invänta återbetalningen av lånet.

På indexlånets förfallodag återbetalas lånekapitalet till placeraren. Placeraren får en överlåtelsevinst när han har köpt lånet under dess nominella värde (under 100 %) och överlåtelseförlust när han har köpt lånet över dess nominella värde (över 100 %). Om lånets värde på förfallodagen är över det nominella värdet (över 100 %) betalas placeraren en indexgottgörelse för den värdestegring som överstiger det nominella värdet. Indexgottgörelsen är källbeskattad ränteinkomst.

Exempel:

Ingmar Index placerade i ett indexlån till ett nominellt värde av 20 000 euro, vars kurs var 110 %, dvs. han betalade 22 000 euro för lånet. När förfallodagen närmar sig är lånets kurs 150 %, dvs. lånets värde är 30 000 euro. Ingmar håller lånet till slut, då till honom återbetalas lånekapitalet samt avkastningen, som överstiger det nominella värdet, för vilket av honom uppbärs källskatt på hela den avkastning, som överstiger det nominella värdet, dvs. 10 000 euro. Ingmar åsamkades en överlåtelseförlust, eftersom han betalat en överkurs på 10 % för lånet. Förlusten kan han avdra från försäljningsvinster på andra placeringar antingen samma år eller under tre följande år, varvid förlusten på 2 000 euro innebär en vinst om 560 euro då avkastningen förbättras med 560 euro.

Beskattningen av andra räntor

Andra än ovan nämnda ränteinkomster utgör kapitalinkomst, som uppges i deklarationen. Dylika är t.ex. räntor på utländska depositioner eller räntor på masskuldebrev på sekundärmarknaden eller ränta som erhållits på lån, som en privatperson beviljat en annan.

• Föregående: Komplettering av skattedeklarationen
• Följande: Beskattningen av försäkringsplaceringar