Vad är det skäl att uppmärksamma vid valet av placeringsfond?

måndagen den 20 april, 2009

Placeringsfondsguide

Sisältö

Placeringsfondsguide
Spar- och placeringsobjekt
Vad är en placeringsfond?
Vad är det skäl att uppmärksamma vid valet av placeringsfond?
Hurdana placeringsfonder finns det?
Riskerna med placeringsfonder
Vilka kostnader medför en placeringsfond?
Exempel på val av fond
Hur skaffar man sig placeringsfondsandelar?
Hur få information?
Hur beskattas fondplaceringarna?
Fondbolagets administration
Lagen om placeringsfonder och tillsynen över fonderna
Fördelarna med fondsparande i ett nötskal
Ordlista

Före valet av placeringsfond är det skäl för spararen att klargöra för sig själv, varför han sparar. Är det fråga om målsparande för någon anskaffning, komplettering av pensionsskyddet eller samlande av någotslags säkerhetskassa för sämre tider eller något annat. Framför allt är det viktigt att fundera på sin inställning till placerandets risker: har man vilja och förmåga att ta risker.

Det också skäl för spararen att fundera på vilken andel fondbesparingarna har eller kommer att ha av den egna totalförmögenheten, till vilken vanligtvis hör depositioner, eventuellt övriga värdepapper, sparförsäkringar, bostad och fritidsbostad. En spridning av förmögenheten på olika objekt ökar den ekonomiska tryggheten bland annat med tanke på konjunkturväxlingar och inflation. Det är också alltid bra att reservera sig för överraskande och snabba behov av kontanter.

De egna sparmålen, åldern, familjeförhållandena osv. inverkar på ett väsentligt sätt på valet av lämpliga placeringsobjekt. Det är skäl att ompröva målsättningen på nytt då och då, eftersom livssituationen växlar till exempel när man grundar familj, inkomstnivån stiger eller sjunker, man går i pension osv. När man blir äldre lönar det sig ofta att flytta tyngdpunkten för placeringarna till mindre riskfyllda placeringar. Om däremot den sannolika placeringstiden blir längre, kan man ta större risker.

Avkastningsförväntningarna

Det lönar sig att vara realist i fråga om avkastningsförväntningarna. Typen av fond påverkar i betydande grad placeringsfondens avkastningsförväntningar. Räntefondernas avkastningsförväntningar beror på räntenivån och dess växlingar och aktiefondernas utveckling på aktiemarknaden, men också på placeringsfondens ledning och placeringsverksamhet och på de ansvariga analytikernas placeringsverksamhet och till och med enskilda portföljförvaltares förmåga att välja avkastande objekt och förlägga köp och försäljningar till en gynnsam tidpunkt.

Placeringsfonderna ger på lång sikt i medeltal samma avkastning som aktieoch räntemarknaden, på vilken fondens medel är placerade. Det finns också placeringsfonder, som eftersträvar avkastning i alla marknadslägen, så kallad absolut avkastning.

Avkastningen på placeringsfonderna påverkas givetvis också av kostnaderna för placeringarna, som det är skäl att följa med och göra jämförelser. Mer om kostnaderna i kapitlet Vilka kostnader medför en placeringsfond?

Fondbolaget bör alltid erbjuda kunden ett förenklat fondprospekt före teckningen av fondandelar. Av prospektet framgår i praktiken alla viktiga faktorer som påverkar placeringsbeslutet.

I de flesta fonders stadgar nämns det jämförelsedvs. benchmarkindex, vars avkastning fonden på lång sikt strävar efter att överskrida. I allmänhet är fondernas mål att överträffa det jämförelseindex som fastsällts i stadgarna.

Risk

Avkastningsförväntningarna och risken går hand i hand. Ju större avkastning som eftersträvas, desto större risk måste accepteras. Om man däremot vill ha säkra alternativ, måste man pruta på avkastningen. Aktiekurserna kan ibland stiga eller sjunka under långa tider, och ibland är utvecklingen jämnare. Även räntefluktuationerna kan vara stora och de påverkar räntefondernas avkastning. Mera om riskerna i kapitlet Vilka är riskerna med placeringsfonder?

Placeringstid

Trots att placeringsfondsandelarna är snabba att omvandla till kontanter, är det skäl att i fonder och speciellt i aktiefonder placera “tålmodiga” pengar, som kan vara placerade under en längre tid. Då har spararen möjlighet att välja när han avstår från sina andelar, och behöver inte lösa in dem i ett dåligt marknadsläge till ett lågt pris.

Valet av placeringsfond kan också påverkas av om det är fråga om regelbundet sparande eller placering av en större engångssumma, till exempel ett arv. En del fonder erbjuder flexibla sparmöjligheter också för små engångssummor, en del förutsätter däremot först en viss minimiplacering. Tumregeln för placeringens storlek är att som engångsplacering räcker 50 euro, men 500 euro är att rekommendera, eftersom det erbjuder mera valmöjligheter. En månadssparare kan delta med 2090 euro i månaden.

Fondförsäkringar

Placeringsfonderna är ofta också objekt för placeringsoch pensionsförsäkringar, varvid man talar om fondförsäkringar. De placeringsfonder som ingår i försäkringen är försäkringsbolagets egendom och därför kan försäkringstagaren byta från en fond till en annan utan att betala skatt för försäljningsvinst. Avkastningen på en försäkringsplacering beror enbart på avkastningen från de placeringsfonder som är förknippade med den. Sålunda bör man alltid då man planerar att ta en fondförsäkring vid valet av enskilda fonder överväga samma saker som vid direkt fondsparande.