Börsstiftelsen

Korta räntefonder och penningmarknadsfonder

Korta räntefonder placerar sina tillgångar i kortfristiga penningmarknadsinstrument, till vilka hör bland annat statens skuldförbindelser, bankernas placeringscertifikat, kommunernas kommuncertifikat och företagens företagscertifikat, vilka är föremål för handel på penningmarknaden i Finland. Företagscertifikaten är förknippade med större risk än statens skuldförbindelser eller kommuncertifikaten, varvid också avkastningen av de placeringsfonder som placerar i dem kan vara något högre.

Korta räntefonder indelas i penningmarknadsfonder och egentliga korta räntefonder. I penningmarknadsfonderna är ränteinstrumentens löptid under 120 dagar, och deras kreditklassificering är god, minst A. Tillgångarna från övriga korta räntefonder betalas tillbaka i medeltal inom ett år, dvs. deras duration (se ordlista) är under ett.

Långa räntefonder

Långa räntefonder placerar sina tillgångar huvudsakligen i långsiktiga (lånetid över ett år) masslån och andra ränteinstrument. Emittenter till lånen kan vara staten, andra offentliga samfund och företag. För speciellt riskbenägna företagslån (eng. corporate bonds) används den engelska benämningen high yield bonds. Fonder som placerar i lån emitterade av staten och offentliga samfund kallas ofta också obligationsfonder och de som placerar i företagslån företagsräntefonder. Ränteplaceringar görs både i inhemska och utländska placeringsobjekt.

Medellånga räntefonder

En medellång räntefond placerar både i korta och långfristiga ränteinstrument enligt, hurdana räntemarknadens avkastningsförväntningar är. Det är sålunda fråga om blandräntefonder som gör korta och långa ränteplaceringar.

Aktiefonder

Aktiefonderna placerar sina tillgångar huvudsakligen i aktier. Aktiefonderna kan indelas på många sätt, exempelvis enligt placeringsobjektens geografiska placering, enligt arten av bransch, dvs. sektor eller enligt företagens storlek

Geografiskt område för placeringarna kan vara till exempel hemlandet, euroområdet, Europa, Norden, hela världen eller så kallade marknader stadda i utveckling, såsom Ryssland, Baltikum, Latinamerika eller Asien.

Placeringsfonden kan också placera sina tillgångar i bolag av en viss art eller storlek, t.ex. stora och stabila, globalt verksamma bolag, dvs. s.k. blue chipbolag eller små och medelstora företag, s.k. small cap bolag. Placeringsfonden kan också specialisera sig på en viss bransch, såsom skogsindustrin, läkemedelsindustrin, biotekniken eller telekommunikationen.

Utgångspunkterna för valet av placeringsobjekt för placeringsfonden kan också vara etiska eller sådana som betonar det samhälleliga ansvaret i vidare bemärkelse.

Målsättningen för avkastningen är i allmänhet att överträffa jämförelse, dvs. benchmarkindex, utvalt enligt placeringsobjekten, exempelvis ett aktieindex för ett visst område eller ett sektorindex. För en fond som investerar i Finland kan jämförelseindexet vara till exempel OMX Helsinki Cap.

Det index som börsen uträknar avspeglar den genomsnittliga utvecklingen på den finska aktiemarknaden, inklusive dividender. I index är ett enskilt bolags aktievikt begränsad till 10 %. Samma begränsning på 10 % gäller placeringsfondernas maximiplacering i ett bolags aktier. På euroområdet kan jämförelseindex vara Dow Jones Euro STOXX 50 index, som avspeglar utvecklingen av euroområdets blue chip bolags aktiekurser. Alla fonder har emellertid inte alls ett traditionellt jämförelseindex.

Valprinciperna för placeringsfondernas placeringsobjekt, dvs. placeringspolitiken framgår bland annat ur det förenklade fondprospektet och fondens stadgar. I dem beskrivs också fondens avkastningsmålsättning, användningen av derivater samt eventuellt jämförelseindex.

Blandfonder

Blandfonderna placerar både i aktier och räntebärande objekt, varvid placeringarnas tyngdpunkt kan varieras enligt marknadsläget. Vikten och variationsgränserna mellan ränteoch aktieplaceringar fastställs i fondens stadgar. Maximimängderna för viktvärdena kan vara procentuellt uttryckta till exempel så att fondens aktievikt kan vara högst 60 % av fondkapitalet. Fondens viktvärden för aktier och räntor kan också lämnas odefinierade, varvid de beror på marknadsläget. Fonden kan sålunda i princip placera alla sina tillgångar i aktier eller vara en så gott som ren räntefond. Likaså fastställs en geografisk inriktning för placeringarna i fondens stadgar.

Blandfondens avkastningsmålsättning definieras i allmänhet enligt fondens aktieoch ränteviktning som procentandelar av sådana ränteoch aktieindex som passar in i placeringspolitiken för fonden.

Indexfonder

Indexfonderna är placeringsfonder, vars tillgångar placeras i aktier som hör till det av fondbolaget valda indexet, till exempel Euro STOXX 50 index. Indexfonden väljer alltså inte separat aktier, utan köper dem i samma proportion som deras vikt är i indexet. Vikterna i indexet och de aktier som hör till justeras ett par gånger per år, varvid indexfonden vid behov ändrar sin aktiekorg för att motsvara indexets sammansättning.

Indexfonder får enligt direktivet om placeringsfonder placera högst 20 % av placeringsfondens tillgångar i värdepapper av samma emittent. Vikten av ett värdepapper kan emellertid utgöra högst 35 % av fondens medel, om detta är motiverat på grund av exceptionella marknadsomständigheter speciellt på sådana marknader, där vissa värdepapper är i en speciellt dominerande ställning. Indexfonden kan också vara en specialplaceringsfond, varvid ovan nämnda begränsningar inte gäller den.

Fondandelsfonder

Fondandelsfonderna placerar sina tillgångar i andra placeringsfonder, varvid risken för en dylik fond i princip är mindre än för en vanlig placerings fond. Om placeringsfondens alla tillgångar placeras i andra placeringsfonder, får högst 20 % av medlen placeras i en placeringsfond enligt vissa i lagen om placeringsfonder fastställda kriterier.

En fondandelsfond kan placera högst 30 % av sina tillgångar i specialplaceringsfonder. Om avvikelser görs från regeln om spridning är fonden en specialplaceringsfond. Fonden (feeder fund) kan också placera alla sina tillgångar i endast en placeringsfond (master fund), varvid den är en specialplaceringsfond.

Specialplaceringsfonder

Specialplaceringsfonderna ska alltid placera i många olika objekt och på detta sätt sprida risken. Fondens placeringar har emellertid inte några i lagen stipulerade andelar av det totala fondkapitalet, som enskilda placeringar inte får överstiga av det totala fondkapitalet. Bestämmelserna om riskspridningen för specialplaceringsfonder framgår ur fondens stadgar och ur det förenklade prospektet

Specialplaceringsfonderna tar ofta större risker än placeringsfonderna, som verkar i enlighet med lagen om placeringsfonder som UCITSfonder. Enligt lagen om placeringsfonder kan i ett placeringsobjekt placeras högst 10 % av fondens tillgångar.

Av specialplaceringsfondens namn framgår alltid att det är frågan om en specialplaceringsfond. Alla placeringsfonder kan i princip vara antingen vanliga placeringsfonder enligt placeringsfondsdirektivet eller specialplaceringsfonder. Framför allt i fråga om indexeller fondandelsfonder är det skäl att kontrollera fondtypen.

Hävstångsfonder är specialplaceringsfonder, som i sin placeringsverksamhet aktivt använder derivater. Avsikten är att förutse börskurserna och vissa aktiers kursutveckling och att genom den hävstångseffekt derivaterna ger, uppnå en högre avkastning än den genomsnittliga avkastningen på aktier. I en hävstångsfond kan andelens värde stiga och falla avsevärt på kort sikt, men på lång sikt strävar hävstångsfonderna efter att få en högre avkastning än på aktiemarknaden genom att klart ta större risker än de övriga aktiefonderna.

Hedgefonder är en gemensam benämning på mycket olika placeringsfonder. Medan avkastningen från traditionella placeringsfonder baserar sig på stigande marknadspriser, är målsättningen för hedge fund placeringsfonderna i allmänhet en positiv avkastning i alla marknadslägen. Denna så kallade absoluta avkastning grundar sig på en mycket aktiv placeringspolitik. Fondens framgång påverkas mera av portföljförvaltarens förmåga än i de traditionella placeringsfonderna. En hedgefond får placera i noterade och onoterade bolags aktier, i olika ränteobjekt och derivater

Hedgefonderna är specialplaceringsfonder. Deras riskprofil växlar beroende på placeringspolitiken som respektive fond godtagit.

ETFplaceringsfonder

ETFplaceringsfonden är i princip en alldeles likadan placeringsfond som de övriga placeringsfonderna. Den viktigaste skillnaden är att placerarna kan köpa och sälja fondens andelar på börsen. De kan vara vanliga eller specialplaceringsfonder. ETFfonderna är i allmänhet indexfonder, men också andra typer av fonder kan var ETFfonder.