måndagen den 20 april, 2009
Placeringsfondsguide
Sisältö
- Placeringsfondsguide
- Spar- och placeringsobjekt
- Vad är en placeringsfond?
- Vad är det skäl att uppmärksamma vid valet av placeringsfond?
- Hurdana placeringsfonder finns det?
- Riskerna med placeringsfonder
- Vilka kostnader medför en placeringsfond?
- Exempel på val av fond
- Hur skaffar man sig placeringsfondsandelar?
- Hur få information?
- Hur beskattas fondplaceringarna?
- Fondbolagets administration
- Lagen om placeringsfonder och tillsynen över fonderna
- Fördelarna med fondsparande i ett nötskal
- Ordlista
Exempel på val av fond
Med hjälp av följande frågor och svar strävar vi efter att hjälpa läsaren att hitta det bästa placeringsfondsalternativet:
För hur lång tid har du för avsikt att placera?
- Placeringens tidshorisont är betydelsefull bland annat för att i mycket kortsiktiga placeringar kan kostnaderna eller en kursnedgång förorsakad av en förändring i marknadssituationen sluka en stor del av avkastningen. Placeringstiden inverkar också på placeringsrisken.
- Aktiefonderna och hävstångsfonderna lämpar sig för långsiktiga placeringar. Aktiefonderna har också på lång sikt avkastat bäst. Ju långsiktigare en aktieplacering är, desto mindre är den risk som beror på kursfluktuationerna.
- Om placeringen är avsedd för en mycket kort tid, exempelvis under ett år, är det bästa alternativet ofta antingen en penningmarknadsfond eller annan korträntefond. De korta räntefonderna är inte ett bra alternativ för långsiktigt sparande, varför det lönar sig att överväga andra alternativ om spartiden blir längre än ett år.
Är du redo att ta risker och om du är det, hur stora?
Risk innebär att placeringen inte ger någon avkastning och att en del av kapitalet också kan gå förlorat på grund av fluktuationer på aktieeller räntemarknaden.
- Penningmarknadsfonderna och därnäst de korta räntefonderna är alternativ förenade med den minsta risken, men är under normala förhållanden också de placeringsfonder som avkastar sämst. Deras placeringsobjekt kan vara förknippade med företagsrisk
- De medellånga räntefonderna lämpar sig för att utjämna riskerna för förändringar i de korta och långa räntorna på en instabil räntemarknad.
- Den långa räntefonden lämpar sig som långsiktig placering både för att undvika och minska aktiemarknadsrisken.
- Blandfondens avkastning baserar sig på avkastningen på aktieoch räntemarknaden. Blandfonden lämpar sig därför för försiktiga placerare, som önskar få en bättre avkastning än som kan uppnås i rena räntefonder och som därför även är redo att ta den risk som är förknippad medaktiemarknaden. Samma resultat kan uppnås också genom att själv fördela sina placeringar på såväl aktiefonder som räntefonder. Då bör man själv reagera på förändringarna i marknadssituationen.
- För dem som accepterar riskerna på aktiemarknaden lämpar sig aktiefonderna, vilkas avkastning och risker är beroende aktiekursernas utveckling inom det marknadsområde, på vilket de placerar. Stora förändringar i aktiekurserna är idag ofta globala. En spridning av placeringarna geografiskt ökar emellertid antalet placeringsobjekt som står till förfogande och minskar företagsrisken som är förknippad med enskilda placeringsobjekt samt den landsrisk som är förenad med ett visst område.
- Branschfonder, dvs. sektorfonder, eller fonder som placerar i bolag av en viss storlek kan ha bättre eller sämre framgång än aktierna i medeltal. Risken är större än för en vanlig aktiefond.
- För långsiktig placering lämpar sig en indexfond, som placerar i ett visst index och vars kostnadsstruktur ofta är mycket fördelaktig och risken är densamma som för indexet.
- Risktagaren kan välja en specialplaceringsfond, hävstångsfond eller en hedgefond, som investerar i aktier och derivatavtal eller till exempel i en fond som placerar på utländska marknader stadda i utveckling.
Vill du ha årlig avkastning, som du kan använda eller återplacera?
● Som placeringsobjekt för den som önskar regelbunden avkastning lämpar sig avkastningsandelar i en sådan placeringsfond, som enligt sina stadgar uppger att den strävar efter en så jämn årlig avkastning som möjligt. Så gott som samtliga fondandelar kan emellertid inlösas alla vardagar, varför de snabbt kan omvandlas till kontanter (med undantag av några specialfonder). På den utbetalda avkastningen utgår kapitalinkomstskatt.
Är det bättre att du får avkastningen först senare och inte behöver fundera på återplacering av avkastningen?
- I sparskedet lämpar sig tillväxtandelar i en sådan fond vars risktagningspolitik motsvarar den egna målsättningen, varvid avkastningen blir innestående och växer ”ränta på ränta” utan skatter och kostnader.
- På tillväxtandelarna betalas skatt då de inlöses och man kan sålunda själv besluta om tidpunkten för beskattningen.
Placeringspolitiken framgår av prospektet
När man är på det klara med de egna utgångspunkterna, är det skäl att i placeringsfondens fondprospekt och vid behov stadgar ta reda på, vilken placeringspolitik, avkastningsmålsättning, placeringsobjekt, eventuella etiska målsättningar osv. som närmast motsvarar de egna önskemålen. Också genom att ta direkt kontakt med fondbolaget får man information om de fonder som det förvaltar. Placeringsfonden ska alltid följa en placeringspolitik som grundar sig på placeringsfondens stadgar.
Exempel på val av fond:
Tina är 25 år gammal och klarar sig bra på sin lön. Tina drömmer om en egen bostad någon gång i framtiden, när det blir klart, var hon ska bosätta sig. Hon besluter sig för att spara för en egen bostad 150 euro varje månad i en blandfond, för att hon som cirka 30åring ska kunna förverkliga sin dröm.
Tinas motivering
- Avkastningen i en kort räntefond är för liten.
- Avkastningen i en lång räntefond förefaller även den liten.
- Aktiefonderna har under den senaste tiden avkastat bäst, men fortsätter uppgången de följande fem åren?
- I blandfonderna har avkastningen varit sämre än i aktiefonderna, men risken är också mindre.
Tage, som är 17 år, har av sin förvärvsinkomst på sommaren sparat 1 000 euro. Tage vill placera pengarna lönsamt så att han om några år kunde skaffa sig en bil. Av lönen som tidningsutdelare sparar Tage dessutom 50 euro i månaden. Tage stannar för en aktiefond som placerar inom euroområdet.
Tages motivering
- I fonden kan man spara minst en gång i månaden.
- Aktiefonderna har gett god avkastning.
- Placeringar inom euroområdet är inte förknippade med valutarisk.
Viking, 34 år och Vera, 30 år bor tillsammans med sitt barn i en bostad på tre rum och kök. Även om de har kvar lån, uppgår besparingarna redan till 5 000 euro. Deras dröm är att skaffa sig en större bostad senast när familjen om ett eller två år växer. Enligt Vikings åsikt borde besparingarna ge en bättre avkastning än bankdepositionerna ger, men Vera vill inte ta risken att förlora en del av det belopp som de redan har sparat ihop. Viking och Vera besluter sig för att teckna tillväxtandelar i en lång räntefond som placerar i statens och offentligrättsliga samfunds masslån.
Vikings och Veras motivering
- Viking och Vera vill trygga sitt sparade kapital, varför de inte vågar sig in på aktiemarknaden på så kort sikt
- Ränteutvecklingen verkar mycket stabil.
- Tillväxtandelarnas avkastning blir innestående och växer ränta på ränta och den årliga avkastningen beskattas inte förrän placeringen inlöses.
Majas, 50 år och Mats 52 år, fullvuxna barn har flyttat hemifrån. De sista månadsraterna på bostadslånet betalades redan för ett år sedan och det verkar som om det på kontot fortgående blir kvar ungefär lika mycket som avkortningen. Maja och Mats besluter sig för att fortsätta att spara och väljer som objekt tillväxtandelarna i en aktiefond som placerar i Finland, för att de, då de går i pension, ska ha möjlighet att resa eller köpa en andra bostad på landet.
Majas och Mats motivering
- Avkastningen i en lång räntefond kan vid låg räntenivå bli för liten.
- Hur aktiemarknaden utvecklas vet man inte, men den gynnsamma utvecklingen kommer antagligen att fortsätta och placeringstiden är lång och därför lönar det sig att ta risken.
- Maja och Mats litar på de finländska företagen och önskar bevara den finländska ägandet i dem.
- Tillväxtandelarna är bra för att avkastningen blir innestående och får placeringen att växa, och man behöver inte betala skatt på den förrän man säljer fondandelarna.
Ville, 70 år, som har gått i pension har enligt sin egen åsikt tillräckligt med inkomster och förmögenhet så att han inte längre behöver spara. Därför besluter han att donera egendom till sina barnbarn, vilka ännu är under skolåldern. Han köper till samtliga barn fondandelar till ett värde av 3 999 euro i en aktiefond som placerar globalt eftersom på gåvor under 4 000 euro inte uppbärs någon gåvoskatt.
Villesmotivering
- Barnen kan disponera över gåvorna först som fullvuxna, varför aktiefonder som på lång sikt ger den bästa avkastningen passar bra.
- Den globala aktiemarknaden ger enligt Villes åsikt den bästa avkastningen i förhållande till risken.
Mary, 65 år, flyttade efter att hon avgått med pension till stadens hyresbostad och besluter sig för att placera försäljningspriset för sin bostad så, att hon tack vare det får ett tillskott till sin lilla pension. Mary planerar, att pensionen och av kastningen på placeringen ska räcka till för hyran och de dagliga utgifterna. Besparingarna behöver hon däremot använda endast, om hon blir tvungen att betala för dyr sjukvård. Placeringstiden är alltså ganska obestämd. Mary stannade för valet av avkastningsandelar i en lång räntefond.
Marys motivering
- Aktiefonderna är enligt Marys åsikt för riskkänsliga.
- Avkastningen i en kort räntefond är för liten och pengarna ska i alla fall placeras för en längre tid.
- Avkastningen på avkastningsandelarna kan ju användas för något extra i livet.
Krister har sparat 16 000 euro i en blandfond. Han vill gärna pröva sin lycka och snabbt förtjäna en stor summa, liksom hans arbetskamrat skryter med att ha gjort. Krister besluter sig för att placera 5 000 euro i en hävstångsfond.
Kristers motivering
- Krister tror på en god utveckling för aktiekurserna.
- Det är skäl att tillgodogöra sig utvecklingen i en fond, i vilken man med hjälp av den hävstångseffekt som derivaten ger ytterligare kan förbättra kursutvecklingen.
Tea, 45 år, är läkare och har av sina föräldrar ärvt 100 000 euro. Tea behöver inte pengarna, varför hon besluter sig för att placera dem lönsamt för att användas senare för sina tre barn i skolåldern. Tea har ingen erfarenhet av placerande. Efter moget övervägande placerar Tea 34 000 euro i en lång räntefond, 33 000 euro i en aktiefond som placerar inom euroområdet och 33 000 euro i en internationell aktiefond som placerar inom läkemedelsindustrin.
Teas motivering
- Tea besluter sig för att sprida sina investeringar, för att minska risken.
- En lång räntefond är ett tryggt placeringsobjekt.
- Aktiemarknaden har utvidgats till euroområdet, där det finns avsevärt fler placeringsobjekt än enbart i Finland.
- Som läkare litar Tea på läkemedelsindustrin, varför en aktiefond som placerar inom den branschen intresserar.
- Många betydande företag inom läkemedelsindustrin är belägna utanför euroområdet, såsom i Schweiz, England och Förenta Staterna, därför väljer hon en global fond.
- Föregående: Vilka kostnader medför en placeringsfond?
- Följande: Hur skaffar man sig placeringsfondsandelar?
Uutiskirje
Tilaa Pörssisäätiön viikoittainen uutiskirje. Kirjoita sähköpostiosoitteesi alla olevaan valkoiseen kenttään ja klikkaa sen jälkeen "Tilaan".
Taggar
- Aktieplacering
- Aktiesparandet
- Aktiespararna
- Artiklar
- Beskattningen
- Börskvällar
- Börsstiftelsen
- Direktsparande i aktier
- Ekonomikunskap
- Folkaktier
- Guider
- Investerarsidorna
- Juletid
- kommentarer
- Marknader
- Meddelanden
- Placeringfonder
- Placeringsfonder
- presentationer
- Ränteguide
- Ränteplacering
- Samhällsvetskap
- Skatteguide
- Skolorna
- statistik
- Stipendier
- Sverige
- Till läraren
- Till utbildaren
- Tillväxtföretag
- Undervisning
- Valet'07
- Värdepappersmarknad
- Verktyg
- Videofilm

