Undersökning om listningsbortfall: Tillväxtföretag behövs

måndagen den 29 oktober, 2007

En mångsidigare placerarkår, ett ökat antal tillväxtföretag och en neutral beskattning är förutsättningar för att få fler börsbolag i Finland, konstateras i den undersökning som Börsstiftelsen låtit göra om det ringa antalet börslistningar.

Det finns få börsdugliga tillväxtföretag i Finland. För tillväxtföretag lämpar sig ofta, i stället för börsens huvudlista, bättre en alternativ marknadsplats, vilken kan stöda deras tillväxt och fungera som det första steget mot en egentlig listning på börsen. För dessa bolag är en fungerande hemmamarknad viktig och för marknaden åter är det viktigt att den har gott om intressanta bolag.

”Det att marknader och börser fusioneras eliminerar inte behovet av en välfungerande inhemsk marknad. Den lokala marknaden är en del av den infrastruktur som är betydelsefull för företagen och ju mindre företag det är frågan om, desto viktigare är den. När lånemarknaden stramas åt kan aktieemissioner igen bli nödvändiga. Priset på finansiering är en konkurrensfaktor för företagen och priset på en aktiefinansiering kan stiga om den endast måste sökas i utlandet. Av listningarna sker 90 % i bolagets hemland”, konstaterar Börsstiftelsens verkställande direktör Sirkka-Liisa Roine.

Finland har få stora företag, vilka kan förväntas lista sig på börsen. Hindren för listningen av stora bolag beror ofta på ägandeförhållandena, dvs. bolagen är familjeföretag, ömsesidiga bolag, andelslag och statsbolag. Börsens huvudlista lämpar sig bäst för stora och internationellt verksamma företag, vilka där har jämförelseföretag inom samma bransch och vars likvida aktier intresserar analytiker.

OMX har för små tillväxtföretag utvecklat en alternativ marknadsplats, där kriterierna för att bli ett objekt för handel är lägre och de förpliktelser som åläggs företagen är färre än på börsernas huvudlistor. Inga bolag har ännu listat sig på Helsinki First North, eftersom bolagen väntar på de bestämmelser om avlägsnandet av överlåtelseskatten, som träder i kraft i november.

Placerarkåren i Finland är relativt begränsad och ensidig. Huvudrollen innehas av utländska och inhemska institutioner, såsom pensionsstiftelser och fonder. Specialiserade och långsiktiga ägar- och utvecklingsparter finns det knappt om, till exempel i jämförelse med Sverige, där det finns större ekonomiska tillgångar och rika släkter. Det finns också knappt om aktiva privata placerare. En stor del av de privata placerarnas pengar kommer till aktiemarknaden via placeringsfonderna, varvid de ofta placeras enligt index i aktier i stora och medelstora bolag. Personägarna är mycket viktiga ägare särskilt för mindre bolag.

Beskattningen av dividendinkomsten är högre vid börsbolag och bolag som är noterade på en alternativ marknadsplats än då det är fråga om privata bolag, vilket för sin del kan minska familjebolags benägenhet att lista sig. Budgeten år 2009 väntas innehålla ett dividendinkomstavdrag för privatpersoner, vilket är positivt för ett ökat aktieinnehav bland privatpersoner.

Konjunkturuppgången ökade inte listningarna i Finland

De flesta listningarna sker vid en konjunkturuppgång. Det kom 46 nya bolag till på Helsingforsbörsens olika listor år 1988 och 19 år 1999. I år har endast två helt nya bolag listat sig på Helsingforsbörsen. Förändringar har dock skett på listan när företag har delats eller kommit till listan ?köksvägen?, dvs. köpt ett bolag som redan finns på listan, varvid namnet och rentav branschen har förändrats.

I Sverige och Danmark kan man däremot tala till och med om en listningsboom för små företag. I de övriga nordiska länderna och globalt noterades fler listningsemissioner år 2006 än senaste toppår 2000.

Den låga räntenivån reducerar listningarna

Den låga räntenivån och den goda likviditeten på marknaden har minskat företagens intresse för aktieemissioner. Företagen ordnar listningsemissioner när det för dem är ett vettigare och fördelaktigare alternativ än lånade pengar. Den förmånliga lånefinansieringen har ökat också kapitalplacerarnas företagsköp, vilket har minskat börslistningarna. Kapitalplacerarna har köpt upp bolag från börsen, men har inte fört nya bolag dit. De har lösgjort sig från sina placeringsobjekt huvudsakligen genom att sälja företagen till andra företag eller andra kapitalplacerare.

”Enligt utredningen behöver Finland en synlig och aktiv inhemsk förespråkarpart, som skulle erbjuda goda exempel och synlighet såväl för inhemska ägarplacerare som för börsnykomlingar”, säger den som utfört utredningen ekon.mag. Jenni Selosmaa.

Utredningen utfördes av ekon.mag. Jenni Selosmaa från Helsingfors Handelshögskolas HSE Executive Education på uppdrag av Börsstiftelsen. Slutledningarna baserar sig på intervjuer och skriftligt material.

Närmare uppgifter ger:
Jenni Selosmaa, tfn 050 546 9237
Sirkka-Liisa Roine, tfn (09) 6689 1611