Börsstiftelsen

tisdagen den 5 maj, 2009

Värdepappersmarknaden i Finland

Sisältö

1. Värdepappersmarknaden i Finland
2. Helsingforsbörsen
3. Clearing av avslut
4. Förmedlarna
5. Privatisering
6. De legislativa ramarna

Taggar: Guider, Marknader, Till utbildaren, Till läraren

En heltäckande och kortfattad framställning om  värdepappersmarknaden i Finland. Marknaden, aktörerna och bakgrunderna presenteras.

Värdepappersmarknaden i Finland

Värdepappersmarknaden i Finland har sedan 1980-talet genomgått en betydande strukturförändring. Då finansmarknaden liberaliserades och bankkrisen efterföljdes av en strukturförändring av banksektorn, började värdepappersmarknaden få en viktig ställning som förmedlare av finansiering. Marknaden har också internationaliserats. Euron togs i bruk på värdepappersmarknaden från och med 1.1.1999.

Aktiemarknaden

Aktiemarknaden i Finland är i hög grad koncentrerad till NASDAQ OMX Helsinki, som utgör en del av den internationella koncernen NASDAQ OMX. Handel med finländska aktier bedrivs också på andra internationella marknadsplatser.

NASDAQ OMX uppkom, då OMX, som upprätthållit börser i de nordiska och i de baltiska länderna, och den amerikanska teknologibörsen NASDAQ fusionerades år 2008.

Koncernen äger och upprätthåller börser på marknadsplatser i Förenta Staterna, Europa, de nordiska länderna och i Balticum. Dessutom stöder NASDAQ OMX teknologin på över 70 börser samt verksamheten vid clearingorganisationen och värdepapperscentralen i över 50 länder.

I slutet av 2008 fanns över 129 bolag listade på  NASDAQ OMX Helsinki, vilkas marknadsvärde var sammanlagt 116 miljarder euro.

Närmare uppgifter om bolagen på NASDAQ OMX på adressen http://www.nasdaqomx.com/och om NASDAQ OMX Helsinki på  http://www.nasdaqomxnordic.com/

Räntemarknaden

Handel med masslån bedrivs huvudsakligen på bankernas inbördes partimarknad. Den största emittenten är Finska staten. Andra emittenter av masslån är bankerna, hypoteksbankerna, kommunsektorn och företagen.

Då valutakursrisken inte längre föreligger har kretsen av utländska placerare som investerar i finländska lån utvidgats och å andra sidan har finländarna ökat sina investeringar i lån inom euroområdet. Också indexlån emitterade och förmedlade av värdepappersföretag står nuförtiden finländarna till buds. 

Med undantag av avkastningsobligationerna riktade till hushållen är statens lån riktade till institutionella placerare i Finland och utomlands. Statskontoret emitterar Avkastningsobligationer ett par gånger per år. De säljs av Statskontoret och av banker bemyndigade av Statskontoret.

Finska Statens lån har den bästa kreditklassificeringen AAA. Ränteskillnaden exempelvis till Tyska statens masslån är liten. Finländska företags aktivitet på masslånemarknaden har varit obetydlig. Endast de största finländska bolagen har kreditklassificeringar, som krävs på de internationella marknaderna.

Statens finansiering sköts av Statskontoret. Statens masslån, som emitteras vid olika tidpunkter så, att den nominella räntan och förfallodagen är de samma, kallas serielån eller serieobligationslån.

Då ett dylikt lån är rikligt i omlopp, dvs. det är fråga om likvida medel, kan andra emitterare utnyttja dess ränta som referensränta vid sina egna lån. Statens masslån blir så ett referenslån.

Lånens likviditet och sekundärmarknaden upprätthålls av de internationella marknadsgaranter som Statskontoret utsett. En stor del av handeln med referenslån sker på öppna elektroniska marknadsplatser. Räntenivån på de finländska lånen fastställs sålunda på de internationella marknaderna. 

Staten, företag, banker och samfund emitterar på penningmarknaden kortfristiga, på sekundärmarknaden omsättningsbara, skuldinstrument, statens skuldförbinderlser, företags- och placeringscertifikat. Euroområdets korta marknadsräntor, dvs. euriborräntorna  grundar sig på räntorna på lånemedel mellan bankerna. Den kortaste euriborens maturitet är en vecka, den längsta 12 månader. 

Närmare uppgifter om statens lån http://www.valtiokonttori.fi/Public/default.aspx?nodeid=18304 –> på svenska.

Derivatmarknaden

NASDAQ OMX koncernen har koncentrerat den nordiska derivathandeln till Stockholm. Handeln med finländska företags derivater bedrivs också på den tysk-schweiziska derivatbörsen, Eurex.

Närmare uppgifter om derivater på börsens sida http://www.nasdaqomxnordic.com/ och Eurex http://www.eurexchange.com

Handeln med warranter

Handeln med warranter inleddes på Helsingforsbörsen i början av år 2001. Antalet emitterade warranter har ökat snabbt och av börsens mest omsatta aktier finns warranter av många slag. Exakta uppgifter och villkor för de olikartade warranterna finns på emittentens egna webbsidor.  

Närmare uppgifter om warranterna på adressen http://www.nasdaqomxnordic.com/Warrantit/

Placeringsfonder

Alla i Finland registrerade placeringsfonders fondförmögenhet var 31.1.2009 sammanlagt 41,2 miljarder euro.

I Finland fanns 28.2.2009  600 fonder registrerade, av vilka 111 var specialfonder. 

Närmare uppgifter om placeringsfonderna http://www.sijoitusrahastot.fi/

 Finlands Fondförening rf. publicerar Fondrapporten som utkommer månatligen. I rapporten är avkastningen av placeringsfonderna uträknad för olika långa tidsperioder samt bland annat risknyckeltal. I fondrapporten informeras också om de arvoden som fonderna debiterar och om fondernas kontaktuppgifter.

På internet har antalet fondportaler ökat i takt med antalet placerare och för att göra det lättare att fatta placeringsbeslut finns många hjälpmedel, såsom Morningstar-stjärnklassificeringen, http://www.morningstar.fi,  och Eufex-värderingsredskapen, http://www.eufex.fi

Närmare uppgifter om aktiefonderna på börsens webbsidor: http://www.nasdaqomxnordic.com/rahastot/

Finlands Fondförening http://www.sijoitusrahastot.fi/

Placerarna

De institutionella placerarna äger största delen av de finländska börsbolagens aktier och av institutionerna är huvudparten utländska.  De utländska aktieägarnas andel var 28.2.2008 ca 50 procent och hushållens ca 18 procent. 

Månadsstatistik om aktieägarna på adressen http://www.ncsd.eu/2093_FIN_ST.htm  

De största inhemska institutionella placerarna är pensionsförsäkringsbolagen, pensionsstiftelserna och placeringsfonderna. I Finland förvaltas de lagstadgade arbetspensionerna av privata försäkringsbolag.

Enligt den undersökning som Börsstiftelsen lät utföra år 2006 ägde  50 procent av hushållen  värdepapper (aktier samt placeringsfondsandelar), 23 procent aktier och 31 procent andelar i placeringsfonder.

De inhemska aktieägarnas innehav registreras på värdeandelskonton i  värdeandelsregistren. Värdeandelssystemet upprätthålls av Euroclear, som fungerar som värdepapperscentral och som också upprätthåller ett uppdaterat register över innehav, dvs. värdeandelssystemet. Största delen av lånestocken är också  med i värdeandelssystemet.  

Alla aktieägare i bolag som anslutit sig till värdeandelssystemet ska öppna ett värdeandelskonto. Värdeandelar som ägs av en utlänning kan antecknas i ägarförteckningen i den registeransvarigas eller värdepappersförmedlarens namn, dvs. förvaltarregistreras. Ägarna till förvaltarregistrerade aktier har rätt till dividender och till alla tecknings- och övriga ekonomiska rättigheter som ansluter sig till aktierna.

Utnyttjandet av rösträtten vid bolagsstämman förutsätter emellertid en registrering också av utländska innehav. Ifall aktieägaren önskar utnyttja sina förvaltningsrättigheter, ska han registrera aktierna i sitt eget namn minst fem dagar före bolagsstämman. Deltagandet i bolagsstämman förutsätter också i allmänhet anmälan på förhand.

Mer information om värdeandelssystemet på adressen http://www.ncsd.eu/2002_FIN_ST.htm och närmare uppgifter om Euroclear på  http://www.ncsd.eu/362_FIN_ST.htm i avsnittet om Clearing.

• Följande: Helsingforsbörsen